Tills i vintras jobbade jag med en enda sorts porslinslera, samma sort sen mer än tio år tillbaka. Jag kände den väl och visste hur den uppförde sig. Men så fick jag en leverans med osedvanligt hård och svårbearbetad lera, inte alls som den brukade vara, så jag började botanisera bland andra vita porslinsleror:
Sju leror, sju nyanser av vitt. En som drar åt gult, en annan som drar åt gröngrått. En som verkligen är vit och därför är snordyr, världens vitaste porslinslera sägs det. En av lerorna till höger är mer havregrynsfärgad än vit, det är en (chamotterad) stengodslera. Katten bland hermelinerna. Somliga är trubbiga och hårda i sin karaktär, andra är behagligt mjuka och följsamma. Ljuset reflekterar olika; nyanserna förändras över dagen och beroende på ljuskälla. Dagsljus och lysrörsljus ger olika vit färg.
