Små vänner i vardagen

De här små ljusstakarna med många ben gjorde jag första gången i tvåan/trean på Konstfack, sisådär 2001-2002. Jag minns att jag experimenterade med olika varianter av hybridformer mellan ljushållare och skulptur. De jag gjorde i porslinslera var rent halsbrytande i sin form och bestod av rangliga långa ben/pinnar som gled likt Bambi-ben i ugnen.
De enda varianter som var både skulpturala och som även funkade som ljushållare var de här små ljusstakarna i lergodslera för julgransljus. Likt släktingar till Hattifnattarna så myllrar de omkring efter eget sinne, och gör sig kanske bäst i grupp.

Jag jobbar inte med bruksföremål men de här små ljusstakarna har följt med genom åren och då och då har jag gjort några stycken nya. Det var nästan tio år sen sist, men nu under vårvintern har jag gjort ett nytt litet gäng. De myllrar för närvarande omkring på Konsthantverkarna, om man skulle vilja ha en eller två eller tre.