Februarifår

Ibland går det veckor och man får ingenting gjort. Allt blir fult eller fel. Man stretar på ändå; med lera som är knölig och lite för hård, och med snöglopp och regngråa skyar utanför fönstren. Men vissa dagar vet man precis vad man gör, och leran är mjuk och foglig i ens händer. Och man tittar förvånat upp och ser att solen skiner in genom de dammiga fönstren och på den snövita porslinsleran.